Studiernas innehåll

En studiepoäng motsvarar en arbetsinsats om 26,7 timmar och 350-400 sidor text på något av de inhemska språken eller 260-320 sidor text på något annat språk om det är fråga om litteratur av översiktskaraktär medan motsvarande sidantal i frågan om svårare litteratur är 185-240 respektive 160-185 sidor.

En studiehelhet kan avläggas på olika sätt (alternativt A eller B och i ett fall C). Av de åtta studiehelheterna bör åtminstone fyra avläggas enligt alternativ A och bland dessa bör alltid studiehelheten församlingen som arbetslag och arbetsgemenskap ingå.

Alternativ A innehåller en närstudieperiod (dvs. en kurs) medan alternativ B är uppbyggt kring litteraturstudier som avläggs efter överenskommelse med en av domkapitlet utsedd tentator på av domkapitlet fastställda tentamensdagar. Dessa är vanligtvis två per år, en på vårterminen och en på höstterminen.

Den som svarar för en studiehelhet utfärdar ett intyg till den som avlagt en godkänd studiehelhet. På intyget antecknas studiehelhetens namn, omfattning och vitsord (se färdig modell). Det är viktigt att den som genomför studiehelheterna själv sparar de intyg som ges över de avlagda studiehelheterna.

Vid varje studiehelhet finns antecknat vem som är tentator för studiehelheten.

1. BIBELKUNSKAP (4 sp), prästassessor Robert Lemberg

Allmänt
Denna studiehelhet bör avläggas före studiehelhet 4 (Bibeln, tolkning och förkunnelse).

Mål
Studeranden fördjupar sin kunskap om bibeln och utvecklar förmågan att använda sin bibelkunskap i det praktiska bibelarbetet.

Innehåll

tillämpad bibelkunskap
gammaltestamentlig och nytestamentlig teologi
bibelns tidshistoria
exegetiska analyser av bibeltexter

Studiealternativ

1) Bibelkunskapsdel (2 sp, obligatorisk för alla)

Studeranden uppvisar förmåga att använda bibeln som arbetsredskap i det praktiska arbetet. Kursbok: Bibeln 2000 (inklusive Apokryferna) vars notapparat och uppslagsdels inledande ord- och begreppsförklaringar man särskilt bör bekanta sig med. Tenteras muntligt eller skriftligt. Också särskilt seminarium kan ordnas.

Litteraturtentamen i tidshistoria (GT eller NT) och i gammaltestamentlig eller nytestamentlig teologi (beroende på litteraturen i tidshistoria).

Exempel på litteratur:
T.Kronholm, De tio orden, 1992, 273 s.
G.André och T. Kronholm, Visionärer, vismän och vi, 1992, 213 s.
K-J. Illman, Judendomen i ljuset av dess högtider, 1994, 217 s.
H.Salin, Några bibliska ledmotiv, 1982, 166 s.
G. von Rad, Old Testament Theology, Vol. 1, 1957/1975, 457 s.
J. D.G. Dunn, The Parting of the Ways, 1991/1996, 259 s.
W.G. Kümmel, Theology of New Testament, 1972, 333 s.
P. Stuhlmacher, Biblische Theologie des neuen Testaments, Bd 1, 1992, 392 s.
G. Bornkamm, Jesus of Nazareth, 1960/1973, 232 s.
G. Bornkamm, Paul, 1969/1971, 239 s.
E.P. Sanders, Paul, 1991,130 s.
K.Stendahl, Paulus bland judar och hedningar, 1976, 168 s.
J.Murphy - P. O'Connor, A Critical Life, 1995, 371s.

2) Exegetisk del (2 sp, valbar mellan alternativ A och B)

A. Studeranden utarbetar vid tentamen ett tvådelat bibelstudium (exegetisk analys av själva bibelstudiet) över en bibeltext som ansluter sig till arbetssituationen. Ämnesområdet meddelas på förhand och man förbereder sig genom studier av exegetisk litteratur motsvarande 2 sp som valts i samråd med tentatorn. Alternativ A kan också avläggas i formen av en närstudieperiod på 2 dagar, ifall sådan ordnas.

B. Studeranden analyserar och kommenterar en perikop från evangelierna och en perikop från Apostlagärningarna eller breven, varvid Novum får användas och hänsyn tas till den lästa litteraturen. Med tentatorn överenskommes om lämpliga kommentarer.

Exempel på litteratur:
B. Gerhardsson, Jesu maktgärningar, 1991, 135s.
Serien KNT/Kommentar till Nya Testamentet (EFS-Förlaget)
The Penguin New Testament Commentaries

2. KYRKANS BEKÄNNELSE (4 sp), prästassessor Anders Laxell

Mål
Studeranden lär känna evangelisk-lutherska kyrkans i Finland bekännelseskrifter och deras teologi samt lär sig tillämpa bekännelseskrifternas teologi i utövandet av prästämbetet.

Innehåll

bekännelseskrifternas tillkomsthistoria
huvuddragen i bekännelseskrifternas teologi
mer detaljerad fördjupning i bekännelseskrifternas centrala teman
studeranden bekantar sig med några aktuella ekumeniska dokument

Studiealternativ

A. Studeranden tenterar valda delar av bekännelseskrifterna eller utför en förhandsuppgift som hör ihop med den med tentatorn överenskomna litteraturen. Dessutom deltar hon/han i en närstudieperiod (5 dagar) där man ingående behandlar centrala teman som återfinns i bekännelseskrifterna.

B. Studeranden tenterar delar av bekännelseskrifterna, kommentarer samt ekumeniska dokument (litteraturdelarna 1-4). En del av tentamen (2 sp) kan ersättas med en essä (10-15 sidor).

Exempel på litteratur:
Valda avsnitt ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter
L. Grane, Vision och verklighet. En bok om Martin Luther, 1994, 303 s.
B. Hägglund, Arvet från reformationen, Församlingsförlaget 2002, 158 s. P. Svensson, Dr Luther & Mr Hyde, Cordia 2008, 261 s. P. Kärkkäinen (toim), Johdatus Lutherin teologiaan, Kirjapaja 2002, 344 s. F. Modeus, Om församlingsbygge och kyrkans identitet, Verbum 2005, 261 s.

Om litteraturen överenskommes med tentatorn.

3. KYRKANS FÖRVALTNING (4 sp), lagfarna assessor Kasten Österholm

Allmänt
Studiehelheten bör avläggas före studiehelhet 8 (Församlingen som arbetslag och arbetsgemenskap).

Mål
Studeranden lär känna kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan samt det övriga regelverk som reglerar kyrkans och församlingens verksamhet.

Innehåll

fördjupning i kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan
fördjupning i församlingens, stiftets och kyrkans förvaltning på olika nivåer
fördjupning i beredning av ärenden och i beslutsprocessen i församlingen
behärskande av mötesteknik

Studiealternativ

A. Studeranden läser på förhand kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan och löser vid tentamen utan användande av litteratur några konkreta problem som en präst kan möta. Denna tentamen ordnas vid inledningen till en närstudieperiod (5 dagar). Under närstudieperioden fördjupar man sig i kyrkans och församlingens förvaltning, mötesteknik, beredning av ärenden och fattande av beslut samt utför övningar som anknyter till dessa ämnen.

B. Studeranden utför ett med lagfarna assessorn överenskommet studieprojekt i lokalförsamlingens förvaltning och diskuterar i samband med tentamen den på förhand insända skriftliga rapporten med lagfarna assessorn. Dessutom tenterar studeranden kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan.

C. Studeranden tenterar kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan. Studeranden tenterar dessutom litteratur som behandlar kyrkans förvaltning.

Obligatorisk litteratur:
G. Grönblom, Kyrkans lagstiftning med kommentarer. II uppl., 1998, 204 s.
Kyrkans allmänna tjänste- och kollektivavtal 2001-2002 (exklusive bilagor)

Om övrig litteratur överenskommes med tentatorn.

4. BIBELN, TOLKNING OCH FÖRKUNNELSE (4 sp), biskop Björn Vikström

Allmänt
Denna studiehelhet kan avläggas först efter studiehelhet 1 (Bibelkunskap).

Mål
Studeranden fördjupar sig i den moderna bibelforskningen och i olika bibeltolkningstraditioner samt lär sig att integrera bibeltolkningen i sin tjänst i kyrkan.

Innehåll

bibelforskningens nyaste frågeställningar och metoder
den bibliska hermeneutiken och kyrkans trostolkning

Studiealternativ

A. Med tentatorn avtalas litteraturstudier motsvarande 1 sv rörande bibelforskning, biblisk hermeneutik och kyrkans trostolkning. De inhämtade kunskaperna kommer till utvärdering och användning vid en närstudieperiod (5 dagar).

B. Med tentatorn avtalas litteraturstudier motsvarande 4 sp i hermeneutikens historia, i modern bibelforskning och i kyrkans trostolkning. I samband med tentamen kommer problematiken att konkretiseras med hjälp av tre på förhand meddelade lästexter i evangelieboken.

Exempel på litteratur:

H. Fagerberg och R. Kieffer, Skatten i lerkärl, 1990, 168 s G. Fee och D. Stuart, Att läsa och förstå Bibeln - en handbok. Libris 1997, 271 s. Red. M. Hytönen, Bibeln och kyrkans tro idag, KFC 2004, 236 s.

5. GUDSTJÄNSTLIVET (4 sp), prästassessor Anders Laxell

Mål
Studeranden:

lär sig förstå att söndagens gudstjänst utgör församlingslivets och församlingsverksamhetens centrum
omfattar gudstjänstens och kyrkoårets karaktär som en del av Guds frälsande närvaro
fördjupar sin syn på predikan samt förkovrar sin skicklighet att predika
fördjupar sin syn på de kyrkliga förrättningarna och förkovrar sig i utförandet av dem
förkovrar sig i liturgisk sång
känner evangelieboken, gudstjänstboken och förrättningshandboken samt kan använda dem i praktiken

Innehåll

gudstjänstlivets och kyrkoårets teologi
predikans teologi och olika sätt att predika
de kyrkliga förrättningarna och deras teologi
kyrkohandbokens natur och innehåll
liturgisk sång
psalmvalsprinciper och psalmsång

Studiealternativ

A. Studeranden utför en förhandsuppgift samt deltar i en närstudieperiod (5 dagar). Även litteraturstudier (2 sp) idkas i samband med närstudieperioden.

B. Studeranden tenterar litteratur (4 sp). Studeranden analyserar skriftligen 5 gudstjänster som hon/han deltagit i. Genomgång av analyserna görs tillsammans med den som ansvarar för studiehelheten. Genomgången sker efter skild överenskommelse.

Obligatorisk litteratur: Du är med mig - Handledning för kyrkliga förrättningar.

Exempel på litteratur:
Handledning för högmässan, 175 s. F. Modeus, Längtan efter liv, Verbum 2009, 248 s. M. Modeus, Mänsklig gudstjänst, Verbum 2005, 428 s. G. Skytte och B. Brander, Ett är med Jesus, predikningar och samtal, Artos 2008 (valda delar) J. Jolkkonen - S. Peura - O. Vatanen, Saarnan käsikirja, 2001, 372 s.

Om litteraturen överenskommes med tentatorn.

6. SJÄLAVÅRD (4 sp), prästassessor Robert Lemberg

Mål
Studeranden

klargör och stärker sin roll som själavårdare
förmår för sig själv gestalta ett utvecklingsprogram som själavårdare
känner själavårdens centrala pastoralteologiska och psykologiska grunder
känner själavårdens centrala former

Innehåll

själavårdsteori och metoder
själavårdens centrala former: bikt och biktsamtal, andlig vägledning, andligt stöd och terapeutiskt själavårdande samtal (krisvård, klientcentrerat samtal och lösningscentrerat samtal)
gestaltning och fördjupning av det egna själavårdstänkandet
övning i krissamtal, biktsamtal, lösningscentrerat samtal och klientcentrerat samtal

Studiealternativ

A. Studeranden bekantar sig genom tentamen eller på annat överenskommet sätt med litteratur om själavårdsteori och metodik. Studeranden gestaltar det egna själavårdstänkandet och sin utveckling som själavårdare genom att utföra en förhandsuppgift med betoning på detta. Dessutom deltar studeranden i en närstudieperiod (5 dagar).

B. Studeranden läser litteratur om själavårdsteorier och metoder (4 sp).

Exempel på litteratur:
A. Olivius, Handbok för själavård och bikt
A. Olivius, Att möta människor, 1996, 316 s.
H. J. M. Nouwen, Att söka en helhet
T. Hellsten, Flodhästen i vardagsrummet, 1992, 155 s.
S. Jonsson - A. Hagström, Som en bro över mörka vatten, 1990, 290 s.
P. Hämäläinen, Perhe uusiksi. Rakennusaineita toisen perheen perustajille, 1988, 223 s.
H. J. M. Nouwen, Särkymisen viisaus, 1994, 116 s.
O. Wikström, Det bländande mörkret, 1994, 261 s.
F. Brosché, Utbränd för Guds skull, 1988, 175 s.
K. Aalto (red.), Saattohoito, 2000, 292 s.

Om litteraturen överenskommes med tentatorn.

7. KRISTEN FOSTRAN (4 sp), domprost Mats Lindgård

Mål
Studeranden

känner till kyrkans fostrande verksamhet på olika områden
förstår relationen mellan kyrkans fostran och samhällets fostrande verksamhet
lär sig att handla ändamålsenligt som lärare/ledare och fostrare

Innehåll

fostran som kyrkans grunduppgift
fostraren som person och tillväxt i fostrarrollen
kyrkans olika områden inom fostran med tillhörande metoder
att fungera som lärare och fostrare inom församlingens arbete bland barn, ungdomar och vuxna

Studiealternativ

A. Studeranden läser litteratur om kristen fostran och olika inlärningsteorier (ca 200 s). Studeranden tenterar litteratur eller skriver en skriftlig rapport. Studeranden kartlägger och utvärderar den egna församlingens verksamhetsformer inom fostran och förhållandet till den omkringliggande verksamhetsmiljön och skriver en skriftlig rapport. Studeranden för en individuell studiedagbok där hon/han bedömer sina egna utvecklingsmål då det gäller rollen som fostrare. Studeranden deltar i en närstudieperiod (5 dagar).

B. Studeranden kartlägger och utvärderar den egna församlingens verksamhetsformer inom fostran och förhållandet till den omkringliggande verksamhetsmiljön. Studeranden för en individuell studiedagbok där hon/han bedömer sina egna utvecklingsmål då det gäller rollen som fostrare. Studeranden tenterar litteratur i ämnet.

Exempel på litteratur:
K. Tamminen -L. Vesa, Undervisa i religion, 1986, 212 s.
M. Tamm, Barnens religiösa föreställningsvärld, 1986, 246 s.
B. Widel, Trons pedagogik, 1988
L. Boström - H. Wallenberg, Inlärning på elevernas villkor, 1997, 168 s.
P. Luumi, Berättaren, 1989, 126 s.
S. Jonsson, Staden, människan och Gud, 1993, 319 s.
T. Guldbranzén - L.Å.Lundberg, Handbok i församlingsstrategi, 1991, 239 s.
S. Häkkinen, Kirkon kynnykset. Sitoutuminen ja kirkon jäsenyys, 1997, 176 s.
V. Huotari, Elävä seurakunta. Seurakuntatyön käsikirja, 1992, 365 s.

Om litteraturen överenskommes med tentatorn.

8. FÖRSAMLINGEN SOM ARBETSLAG OCH ARBETSGEMENSKAP (4 sp), stiftsdekan Sixten Ekstrand

Allmänt
Studiehelhet 3 (Kyrkans förvaltning) bör avläggas före studiehelhet 8. En antagning till utbildning för examen i ledning av församlingsarbete förutsätter att studiehelhet 8 avlagts enligt studiealternativ A.

Mål
Studeranden

förstår församlingens karaktär av arbetslag och arbetsgemenskap
utvecklar som medlem av arbetslaget sin förmåga till kommunikation och växelverkan
lär sig att leda sig själv och sitt arbete
inser personalvårdens och arbetshandledningens betydelse

Innehåll

församlingen kan vara en öppen gemenskap om den har arbetslagets visioner och strategier som utgångspunkt, dock i växelverkan med den verksamhetsmiljö församlingen verkar i
grundprinciperna för ett fungerande arbetslag
grupprocesser
att leda ett verksamhetsområde
olika dimensioner i ledarskap; bland annat olika slag av ledarskap samt pastoralt ledarskap
verksamhets- och ekonomiplanen

Studiealternativ

A. Studeranden utför en skriftlig förhandsuppgift där hon/han formulerar problemområden som kan förekomma i ett arbetslag. Studeranden läser litteratur som anknyter till ämnet. Studeranden deltar i en närstudieperiod (5 dagar) där man koncentrerar sig på frågor som handlar om att vara en del av arbetslaget och arbetsgemenskapen.

B. Studeranden skriver tre rapporter (tillsammans ca 10 sidor):

a) verksamhets- och ekonomiplanens fullföljande i församlingen inom en valbar verksamhetsform (ett kostnadsställe)
b) beslutsprocessen ända från en framställning av ett ärende inom den egna verksamhetssektorn till behandlingen i kyrko-/församlingsrådet
c) den egna medarbetarkonferensen
Grunderna för ett fungerande arbetslag. Studeranden tenterar litteratur.

Exempel på litteratur:
P. Huhtinen, Lapseuden ja vastuun yhteisö, 1991, 120 s.
P. Järvinen, Esimiestyö, 1999
J. Lönnqvist, Johtamisen psykologia
E. Nilsson, Att leda sig själv och andra. Perspektiv på ledarskap, 1996, 147 s.
B. Lennéer Axelsson - I. Thylefors: Om konflikter. Hemma och på jobbet, 2001, 339 s.
D. Waitley, Den nya ledarrollen.

Om litteraturen överenskommes med tentatorn.

Då studiehelheterna 1-8 är avlagda kan man anhålla om att få avlägga pastoralexamen. Då skriver man en fritt formulerad anhållan om att få avlägga pastoralexamen. Till anhållan bifogas alla intyg över avlagda studiehelheter. Därefter tar domkapitlet kontakt för planering av avläggande av de återstående proven.

Då domkapitlet besluter om att godkänna pastoralexamen, bör man komma prästklädd till publiktillfället.

9. PREDIKOPROV (1sp), biskop Björn Vikström

Metod
Predikan avläggs på det sätt som domkapitlet fastslår. Predikan skall motsvara predikan i en högmässa. Studeranden kommer i god tid överens med den som ansvarar för denna del om när provet avläggs. Provet innehåller en exegetisk, homiletisk och liturgisk analys av predikotexten, en skriftlig version av predikan samt utförandet av en predikan.

Efter avläggandet av predikoprovet förs en utvärderingsdiskussion kring predikans innehåll och frågor anknutna till förberedelserna och utförandet.

Utvärdering
Predikoprovet utvärderas som en helhetsprocess innehållande förberedelser och utförande. I utvärderingen fästs speciellt uppmärksamhet vid

predikans teologi
studerandens förmåga till växelverkan
kontextualiteten

10. UNDERVISNINGSPROV (1 sp), biskop Björn Vikström

Mål
En utvärdering av studerandens uppnådda förmåga och färdigheter att utföra undervisningsuppgifter.

Metod
Undervisningsprovet avläggs på det sätt som domkapitlet fastslår. Studeranden kommer i god tid överens med den som ansvarar för denna del om när provet avläggs. Undervisningsprovet innehåller en lektion av något slag och till grund för denna uppgörs en skriftlig plan.

Efter undervisningsprovet förs en utvärderingsdiskussion kring det utförda provet och kring frågor gällande förberedelserna.

Utvärdering
Undervisningsprovet utvärderas som en helhetsprocess innehållande förberedelser och utförande av undervisningen. I utvärderingen fästs speciellt uppmärksamhet vid

hur studeranden behärskar läroämnet
hur studeranden behärskar undervisningssituationen
studerandens förmåga till växelverkan

Borgå stift

Meny

Studiernas innehåll